Hur förhåller ni er till vardagsrasism? Är vardagsrasism ofarligt? Det förekommer exempelvis en laddad debatt om termen ”negerboll”, vilket är ett ord passande för vardagsrasism, skall en tradition hållas fast vid även om det är vardagsrasism? Vi har även diskuterat socialisation – vi lär oss normer och värderingar via samhället – om då vardagsrasism är okej – vad lär vi våra barn? Kan vi bryta mönstret eller bygger vi ett samhälle upplagt för ytterligare utsatta folkgrupper?
Argumentera och motivera era svar!
Varje elev skall skriva minst ett inlägg och ge minst ett svar till era klasskompisars inlägg – jag önskar en diskussion!
Bloggen stängs den 29/5 - så passa på att diskutera
Bloggen stängs den 29/5 - så passa på att diskutera
Era betyg baseras på:
Eleven diskuterar egna och andras attityder, värderingar och handlingar. Eleven framför argument för sina åsikter samt visar respekt för andras åsikter. Dessutom gör eleven reflektioner över kulturmöten och sociala processer.
jag ska börja med termen "negerboll". jag tror att den termen kommer att försvinna om några år. När jag gick i skolan så var termen "svartskalle" mycket populär inom vardagsrasismen men jag det hör man inte längre! Varför? Är det för att det har blivit en massinvandring av "svartskallar"? vad säger ni andra om det?
SvaraRaderaNikos
Jag använder mig själv av order negerbulle när jag vill ha en negerbulle, jag skulle nog dock inte få för mig att våga säga det om det var så att det stod en neger bakom kassan, just för att jag vet inte hur han/hon skulle reagera, samtidigt som jag tycker det är helt löjligt då negerbulle inte ses alls som något kränkande ord i mitt huvud. Svartskalle har väl i princip blivit utbytt med blatte precis som Veronica säger.
RaderaNiko,
SvaraRaderajag tror att just termen "negerboll" är ett ord som svenskar har använt sig av i många år, innan det var många negerar här. Sedan när det blev fler svarta som flyttade till Sverige som tog illa vid sig vid "neger" som för dem är ett negativt laddat ord så fick svenskarna tänka om. De borde inte längre säga negerboll då andra människor i omgivningen tar illa upp. I USA är det till och med förbjudit att säg "neger" i tv och jag tycker det är rätt att svenskarna ska anpassa sig efter landets utveckling. Så jag tror också att det kommer att försvinna med tiden. Precis som "svartskalle" gjorde, som du upplever. Men just ordet "svartskalle" låter för mig mer nedvärderande än termen "negerboll". Det ordet tror jag har försvunnit för att det är endast har en nedvärderande bakgrund och för ingenting positivt med sig. Tror inte det uppskattas av någon att bli kallad "svartskalle" och därför har det tystats ned. Jag tror också att samhället har utvecklats och ordet "svartskalle" är numera ersatt av "blatte". Så upplever jag det.
Veronica
Jag märker av en del av vardagsrasism, mycket pga. att min pojkvän inte är svensk. Jag träffade honom i England och när vi kom till Sverige och hälsade på var det många som ifrågasatt var han kom från istället för att fråga hur läget var. Det tror jag är en typiskt svensk grej att de är väldigt nyfikna och försiktiga av sig, även dömande.
SvaraRaderaOm vardagsrasism är ofarligt? Nej, många utländska t.ex. de med afrikans bakgrund har det mycket svårare att skaffa jobb och likadant lägenhet. Det har gjorts undersökningar där det är fler med svensk bakgrund som får andra hands kontrakt på lägenheter än de med utländsk bakgrund. Jag tror det beror på att vi svenskar är även här mycket försiktiga och tar det ”säkra före det osäkra” som många svenskar resonerar. De vet mer om svenskar än utländska och tror att den svenska kommer sköta lägenheten bättre och betala i tid.
Om en utländsk går in i en butik, får han fler blickar på sig ifall han snattar – kan leda till att polisen ifrågasätter honom. När jag och min pojkvän reser, får han alltid kontrolleras för det piper när han går igenom. Skulle han då säg emot, för han vet att han inte har någon metall på sig så kan det leda till farliga situationer. Detsamma gäller utländska som inte har med sig sin ID-handling vid vissa tillfällen, t.ex. vid en poliskontroll. Då blir det genast en stor grej som det inte hade blivit om en svensk hade glömt sin ID-handling.
”Negerboll”, jag tycker personligen att detta ord går att ersätta med chokladboll utan det för mig sker en stor förändring i mitt liv. Eftersom ”neger” är ett nedlåtande ord och jag inte använder mig av det annars så ser jag ingen anledning till att göra det när jag säger ”negerboll” heller när jag vet att andra kan ta illa upp.
När det gäller traditioner så är det däremot någonting som förändrar min vardag om det tas bort eller ändras. Jag älskar traditioner och vill inte förändra min påsk eller midsommar pga. att andra inte firar det. Det är någonting som är svenskt och som inte är dömande genom att vi firar det för andra utan då är det den utländska som får undvika traditionen istället om den tar illa vid sig för t.ex. en maträtt eller religion.
Passande ord för vardagsrasism, kanske diskriminerande åsikter?
Om vardagsrasism okej? Då lär sig våra barn att det är en större yttrande frihet och de får lov till att säg och kalla andra vad de vill. De upplever också då att i Sverige får man tycka illa om andra, trycka ner andra människor och behöver inte visa respekt. Det hade lett till mer konflikter och argumentationer. Människorna från olika bakgrunder hade kritiserat varandra ännu mer än idag. Mönstret blir svårt att bryta ifall det är okej med vardagsrasism trots att andra tar illa vid sig och det skulle kunna bli fler utsatta folkgrupper. I framtiden hade vi blivit mer grupperande och svenskarna hade antagligen skaffat sig fler förutfattade meningar om utländska och blivit ännu mer försiktigare.
Veronica
Jag håller med dig i det du säger. Ordet negerboll kan tas bort utan att det förändrar min vardag också. Däremot så skulle min vardag förändras om våra traditioner togs bort. Då de är en del av den jag är och då jag precis som du älskar våra traditioner.
Radera"Om vardagsrasism okej? Då lär sig våra barn att det är en större yttrande frihet och de får lov till att säg och kalla andra vad de vill. De upplever också då att i Sverige får man tycka illa om andra, trycka ner andra människor och behöver inte visa respekt."
SvaraRaderaVeronica glöm inte att våra barn är en produkt av socialiseringsprocessen. De tar med sig ut i världen mest det som de har lärt sig hemifrån. Upplever barnen att föräldrarna säger ofta "kolla på de negrar, bara kommer hit och får bidrag" så blir det senare i framtiden att barnen kommer att säga samma sak om andra, däremot, säger man till barnen att de här människor flyr sitt land för ett bättre imorgon och visa barnen att vi också kan hamna i samma situation som "negrarna".
Växer man upp i ett hem där föräldrarna trycker ner andra människors värderingar och visar ingen respekt för medmänniskan så blir man en sån människa.
Nikos
Jag stötte själv på "vardagsrasism" eller om det räknas som strukturrasism när jag jag var hos en kund då hon sa "Jag är ingen rashatare MEN man vill ju gärna att det kommer någon av sin egna ras." och saker som "De tänker ju inte som oss".
SvaraRaderadet är ju utan tvekan rasistiskt och det är ju helt klart inte okej, att till och med gå så långt att dra upp ordet ras med?
Jag är väl inte den som inte själv använder mig av "vardagsrasism då jag ofta drar rasistiska skämt samtidigt är jag medveten om att mina kompisar som jag drar skämten för är medvetna om att jag bara skojjar. så till viss del kan jag tycka vardagsrasism är okej men det finns helt klart gränser och det beror helt och hållet på vilken person som säger det och hur det tolkas.
måste tillägga att man bör vara försiktig med vardagsrasism i närheten av barn då de lätt kan få fel uppfattning.
SvaraRaderaJohan definira "de tänker ju inte som oss"?
SvaraRaderaHar din kund annan tankegång? Vad är det som gör att hon är "eliten"?
Du kunde också ha misshandlat eller dödat henne.
Nikos
Vardagsrasism drabbas man av om man inte ser svensk ut. Av svenskarna får jag blicken att jag är ännu en invandrar som snor jobb, föder barn och lever på bidrag av invandrarna får jag blicken att jag är upprorisk. Klär mig inte enligt deras klädkod och skymfar släkten.
SvaraRaderaNär jag väntad Indra så hade jag ångest och oro för vad ska nu alla tycka. Nu lever jag ju upp till fördomen att jag lever på bidrag och föder barn. Det gick så långt att jag inte ville gå ut med alla 3 samtidigt. Tills jag en dag bestämde mig att jag är lika svensk som hon som är blond och blåögd. Jag är stolt över mina barn.